Bf om 6 dagar

Jaha då är det 6 dagar kvar till beräknad förlossning.
Nu börjar det kännas lite mer och mer verkligt. Ska bli skönt men samtidigt läskigt. Jag är inte livrädd men nervös. Vet ju inte hur det kommer starta eller nått. Så det är ju lite spännande.
Nu förtiden tycker jag att jag sover lite bättre, eller jag ligger bättre. Tror att det är för att den har skjunkit ner och fixerat sig lite mer och att jag kan andas lite lättare. Men nu börjar jag få ont runt hela bäckenet. Vet inte om det är foglossning eller nått med värkar att göra. Men det gör ont lite då och då men det gör fortfarande inte så ont så jag inte står ut. Men värre blir det väl antar jag =P

20 dagar kvar sägs det!!

Nu är det 20 dagar kvar till beräknad förlossning.
Men gissa om jag är less på det här. Man går bara runt och väntar och väntar. Å alla säger att "Nu är det inte långt kvar" Men det kunde lika gärna vara 7 månader kvar... Nära skjuter ingen hare!!!
Jag går upp varje natt och bara vankar för jag  har ont i ryggen och svårt att andas. Spelar ingen roll hur jag än försöker ligga. Å nu dom senaste nätterna har jag drömt massa om förvärkar och allt som har med förlossningen och smärta att göra. Så jag vaknar även av det och undrar om det har satt igång eller om det bara är jag och min fantasi som spökar. Än så länge är det bara fantasin. Men jag sover ju inte bättre för det.

Å så här ser jag ut nu..

Otto

Han har blivit såå mammig. Han följer efter mej. Han sover hos mej och sitter jag och tittar på tv så ska han vara i knät =) Det är så sött. Vet inte om det är mina horomoner som spökar och att han känner att det är nått konstigt på G. Han har även sympati med mej. Han har gått massa i vikt också =)
Han är så söt min lilla kille...

Ams here I come

Jaha då var det gjort...
Då har man varit på arbetsförmedlingen för första gången i sitt liv.
Men det gick jätte smidigt. Blev jätte förvånad. Jag var nästan själv där så jag behövde bara virra runt ett tag för att veta vart jag skulle ta vägen. För det fanns ingen nummerlapp eller nått som talade om hur man skulle gå till väga. Men så länge man ser ut som ett stort frågetecken så brukar alltid någon komma fram och fråga om man behöver hjälp. Och eftersom jag hade varit en duktig tjej och gjort allt mitt förarbete på internet hemma så behövde jag inte sitta där och skriva ner mina meriter mm. Så det var bara att lämna fram sina slutbetyg och arbetsintygen och sen var det typ klart. Men sen så skulle man ju skicka in några papper till A-kassan också med ett intyg som jag ska få från jobbet. Så det var ju bara att åka till jobbet för att få dem att skynda på med dom papperna.
Men sen så vet man ju inte när jag kommer att få dom pengarna eftersom om en månad så kommer jag ju förhoppningsvis gå över till försäkringskassan och få föräldrarpenning istället. Så jag har ingen aning om eller när jag kommer få någon inkomst nästa gång =S

En full vecka

Nu är det mycket som har hänt den här veckan.
I onsdags fick vi åka in till veterinären med Emil för vi tror att han hade blivit ormbiten. Han kom inhaltande och bara la sig ner på golvet och ville inte röra på sig. Å försökte man gosa så bara skrek han. Tassen svullnade upp väldigt fort och blev dubbelt så stor. Det såg ut som en clownfot. Så in till vett. Väl där inne så var det inga större fel på honom. Han spann och åmade sig för alla där och han såg inte allt sjuk ut. Hade inte alls ont när man tog på honom. Men dom behandlade honom som att det var ett ormbett. Men dom gör ändå inte så mycket åt det. Dom gav honom massa vatten under huden så att organen inte ska ta skada av giftet. Sen fick han lugnande och sen var det bara att åka hem. Men man blev ju orolig för lillkillen...

I torsdags hände det inte så mycket. Förutom att vi blev helt klara i barnrummet. Tapeterna och listerna är uppe och vaggan står på plats.

I fredags åkte vi till stan. Vi började med en fika hos farmor. Sen åkte vi och handlade mat och en ny tv till henne. Hon blev så glad. Det var så roligt att se farmor så glad. Hon såg ut som ett litet barn på julafton =) Älskar dej farmor!! Sen lämnade gubben av mej på jobbet så åkte han vidare och uträttade lite fler ärenden medans jag satte mej och babbla lite på jobbet. Skoj att träffa dom igen. Jag "jobbar" ju bara i ca 2 veckor till =( Sen var det bara att fara hem. För där väntade min kusin med familj som kom och hälsade på för första gången. Det var skoj. Det är alldeles för sällan man träffas.

I lördags så hade vi "kusinträff" hemma hos oss. Det var på gubbens sida. Men det är alltid lika roligt att träffa dom. Vi hade 4-kamp (gubben vann =)) och grillade och hade det jätte trevlig. Vi var 21 pers var av 8 barn så det var skönt att det bara regnade ett tag så att vi kunde hålla oss ute. Men jag tog nog ut mej lite för mycket, för idag, söndag, så är jag helt slut. Jag bara sover och sover om vart annat.

Extra koll

Idag har vi varit på en extra koll med ultraljud på Ackis.
Barnmorskan tyckte att jag var svårmätt och att jag låg fel i kurvan sist vi var där. Så vi fick en kallelse till ultraljud för att vara på den säkra sidan.
Det var skoj att titta på bebisen igen men samtidigt lite läskigt. Jag tyckte jag såg alla armar och ben så allt verkar iaf vara på plats =) Sen berättade barnmorskan på Ackis att hon skulle ta alla mått och tester 3 gånger för att få så bra resultat som möjligt. Så hon började mäta huvudet, sen magen och sist lårbenet. Sen kollade hon även tillförsen från moderkakan genom navelsträngen för att se om bebisen får tillräckligt med näring. Och sist kollade hon hur mycket fostervatten det fanns.
Det visade sig att barnen ligger lite under kurvan. Men ändå inte i riskzon. Den väger 1700 gram. Så det kommer inte att bli en klump på 4kg när den kommer ut. (Å det gör ju inget)
Men vi ska tillbaka om 2 veckor igen för att följa upp och se så den följer sin egen kurva och att allt ser bra ut.


Helg i sthlm

Nu har vi kommit hem från stockholm.
Igår, fredag, så var vi ett gäng som åkte båt ut till Fjäderholmarna och tittade på fars. "Bruden som visste för lite" Den var sååå bra. Martin Björk var bäst. Trodde inte att han skulle spela så bra. Men han överraskade stort. Men innan farsen så satte vi oss och njöd av en picnic på ön. Det var riktigt gott och mysigt. Vi hade underbart väder. Sov på hotell också, så smarrit med hotellfrukost.
Sen idag, lördag, så åkte vi nästan hela gänget till Gröna lund. Jag gjorde ju inte så mycket mer än bara gick runt och kollade på folk och höll i saker =P Men det var skoj ändå. Det var roligt att se gubben min springa runt och åka massa. Han var som ett barn på julafton =)

Bil!!

Nu har vi fixat ny bil också =) En Passat combil, röd. Den är jättefin. Å så rolig att köra. det är en atomat. Hihi skoj skoj! Brummbrumm!
Sen har jag börjat i barnrummet, ska tapetsera. Så nu håller jag på att slipa och spackla. Men det tar på krafterna. Plus att jag får så ont i fingrarna. Dom är så vattenfyllda och svullna. Men skam den som ger sig. Jag har gett mej f*n på att jag ska klara allt det själv. Det får bara ta lite längre tid. Har ju ca 7 veckor på mej. Får ge järnet efter den lilla semestern i stockholm i helgen.

Smärta!!

Nu är det livat där inne minsann. Fast på annat sätt.
Sitter jag lite förlänge och lite framåt lutat så är det en som klagar. Jag har börjat fått sånna ordentliga kickar på höger revben. Börjar ömma där nu. Den har tydligen fixerat sig neråt. Det är bra säger dom. Men jag vet inte ja. Den kunde nog ha fått snurra runt ett tag till. För nu känns det som att det bara kommer göra ont uppåt på mej. Ser inte fram emot när den hittar lungorna och man tror att man ska dö på kuppen. Men det är ju "bara" ca 8 veckor kvar =P


Hallen

Nu är jag Äntligen klar med hallen =) Det känns sååå skönt. Jag har målat den grön och sen så har jag satt upp tavlor och hatthyllan är uppsatt den med.
Så nu är det bara tapetseringen i pyrets rum kvar. Får se hur lång tid det tar innan det är klart. För blixten är jag inte precis har jag kommit på =) Men jag har ju ca 8 veckor kvar så det ska nog gå bra. Men allt tar längre tid att göra nu känner jag. Jag är tung och klumpig och får sammandragningar då och då, och lillskiten har nu hittat kissplåsan och det gör inte saken lättare.

Å Roger har varit duktig han med. Han är äntligen färdig med garagegolvet. Så nu kanske vi kan börja använda grovingången igen när han har fått in allt i garaget =)

30+2

Nu har jag kommit in i vecka 31. Så nu är det inte långt kvar på sträckan. Fast att det såklart känns som en hel evighet kvar. Nu känns det som att bara andas är ett helt träningspass. Det är så förbaskat varm ute (men det har vi nog alla tyckt nu ett tag) så man önskar nästan att man fick vara på jobbet istället. 
Men pyret är bra rolig nu =) Man kan titta ner på magen och se hur den rör sig i magen. Det är lite läskigt men samtidigt såå coolt =) Men sen gör det så ont när den får för sig att den ska sträcka på sig. Då känns det som att huden ska spricka. Så det börjar nog bli lite trångt när inne.


Siljan

Nu har vi varit ute på äventyr =)
Vi var 5 st som hyrde en stuga i Gesundaberget förra veckan. Det ligger ca 1½ mil från Mora vid Siljan.
Det var jätteskoj och det har verkligen varit semester. Vi hade kanonväder hela veckan och vi började varje morgon med att äta frukost ute på altanen.
Sen en dag hade vi en heldag på Leksands sommarland. Jag fick mest bara gå runt eller sitta på gräset och titta på medans dom andra sprang runt och åkte vattenruchbanor och svalkade sig. Men det var helt okej ändå. Roligare än att bara sitta hemma och glo.
En annan dag åkte vi till Orsa och gick på Björnparken. Där såg vi då förstås björnar men även isbjörn, tigrar och järv. Det skulle finnas lodjur och varg också men dom såg vi inte till.
Men inne på parken så trodde jag att jag skulle sätta igång både det ena och det andra. För det var sånna backar så jag fick stanna miljoner gånger och till slut fick gubben ta tag i ryggen och knuffa upp mej för jag orkade inte själv. Men inte nog med det så skulle vi ju också åka till Helvetesstupet när vi ändå var i Orsa. Det gick jättebra ner för det var trappor lite överallt och sen var det ju spännande och höra forsen så man knatade på för att komma ner till det. Det vart en stor besvikelse när man såg hur litet det egentligen var i jämförelse med namnet. Å sen så skulle man upp igen då =( Tyckte inte att det var så brant ner som det var upp. Svetten rann och när jag stannade för att få i mej lite vatten och andas lite så fick man slåss med myggen. Så det var bara att försöka skynda sig upp. Men f*n så jobbigt det var... Sen ville dom andra till en annan fors som hette Storstupet. Men där satte jag ner foten och vägrade gå ur bilen.
En av dagarna åkte vi och kollade in Mora och en annan dag åkte vi och spelade minigolf (jag vann) och badade.
Sen på lördagen så var det Siljan runt (Big lake run) Det är en raggarträff i Rättvik. Där samlas alla och sen så åker man i karavan runt Siljan och njuter av utsikten och alla fina bilar. Dom sa att det var minst 600 bilar. Så det var några fina bilar att titta på =)

YEY =)

Imorgon jobbar jag sista dagen på jobbet, hoppas jag. Dom säger att dom kanske ska ringa och kolla om jag kan jobba i sommar. Men det tar jag då. Just nu så ska det bli så skönt att bara få njuta av att vara ledig. Förra gången jag skulle sluta på jobbet så kände jag en viss panik att jag inte skulle klara av att bara vara hemma. Men nu är den känslan borta. Jag börjar bli alldeles för stor och är så mega trött på morgonen så det ska bara bli skönt =)

Lite om mej och pyret

Nu är jag inne i vecka 28. Närmare bestämt 27+4.
Pyret skulle klara sig om den ville komma ut nu sägs det. Den väger lite över 1 kg är ca 30 cm lång och det känns att den börjar bli stor för det börjar bli ena rejäla kickar där inne. Jag har fortfarande inte gått upp mer än ca 3-4 kg. Det är skönt att veta. Men det känns som massa mer.
Jag har mina upp och ner dagar. Idag känns det som en jobbig dag. Allt är bökigt och tungt. Medans andra dagar är som en dans på rosor. Där jag knappt känner mej gravid utan mår hur bra som helst och även känner mej fin. Å sen så är man nere på botten igen dagen där på...

Det är så mycket folk som säger att det är så speciellt och mysigt att vara gravid. Jag ser inte riktigt den förtjusningen. Vist känner man sig lite speciell men oftast bara stor och tung och man orkar inte med så mycket. Man måste ofta be andra göra saker. Bara att försöka böja sig ner och ta upp nått från golvet är ju ett himla ståhej. Det är ju nästan så att det svartnar för ögonen för att man inte kan andas för stunden. Å när man väl har kommit upp igen så går hjärtat i 200 och man bara står och flåsar efter luft...

Vill bara att pyret ska komma ut (om ca 3 månader såklart) så jag vet att den mår bra och är hel och fin. Hatar att vänta..
Ska på koll igen på tisdag så nu blir det lite oftare. Skönt så man vet att allt är okej där inne =)

Så här ser jag ut nu!!

Underbar dag

Det var en jättebra dag igår. Jag var hemma själv. Så det hela började med lite serier på tven och slapp i soffan. Sen tog jag mej i kragen och målade i hallen. Kände att huvudvärken var på väg så jag satte på lite kaffe. Gick sen ut på farstutrappen med 2 kakor o kaffet och bara njöt.
Jag kände då att jag verkligen behövde det där lugnet. Solen sken lite då och då på mej. Det var helt tyst ute. Lagom varmt. Det ända som hördes var löven som blåste mot varandra. Emil (katten) sprang runt och jagade en fluga på gräsmattan. Allt var bara så harmoniskt. Jag kände då att: Gud så jag trivs på landet och lugnet som finns där... =)


Till vett igen

Nu har Otto varit till vetrinären igen. För hans öra svullnade upp igen och medicinen hjälpte inte...
Jag var livrädd att örat skulle "explodera" hemma igen. (Har nyss målat om i hallen och vill inte göra det igen =))
Men det gick bra. Men när vi väl kom till vett så hände det som inte skulle hända. Hon skulle precis börja suga ut blodet i örat då det "exploderade". Ja de kom precis överallt, på väggar, tak, på mej och vett. Ja överallt *suck*
Men hon gjorde så gått hon kunde. Gjorde rent och gav honom en spruta i örsnibben som ska ta bort bakterierna och medel i öronen så att det inte ska klia. Sen var det bara att åka till apoteket och hämta ut nya grejor. Så nu ska jag och Otto slåss varje morgon och kväll. För jag ska göra rent hans öron och sen ha i ett medel i dom. Sätta på honom en tratt.
Nån som vill byta?!!


Arbetslägret

Det har varit en lååång helg med massa att göra.
Jag hämtade Ramona vid stationen. Sen till Gränby och storhandla. Sen vidare hem. Vi satte syrran i jobb. Satte henne på sittgräsklipparen så hade hon och göra ett tag =) Sen var vi över till grannen på fika.
På lördagen så började vi med en härlig frulle ute på terassen i solen.
Sen var det dax för arbetslägret att börja =)
Vi (då är "VI" Roger och Ramona och sen lite Jag) att gräva upp 2 rabatter som vi har på varsin sida på huset. Jag planterade några planter i krukor som jag ville ha kvar som jag sen ska plantera igen någon annanstans. Vi fyllde våran gamla damm som är borttagen med den jorden: För det ska bli en stor rabatt där, tror jag. Vi tog även bort massa sten på toppen av "dammen" som dom som bodde här förut säkert hade gjort något snyggt med, men som inte längre syntes. Så nu är det bara en stor krigszon där. Men då kan det ju bara bli snyggare sen när jag ska försöka göra något där =)
Sen kom Peter och motorsågen =) hihii. Vi hade ett stort träd vid terassen som jag hatade. Den var stor och luktade illa när den blommade och så skymde den solen på kvällen. Men nu är den borta + att vi fick massa mer ved. Jag ska försöka göra någon rabatt där också har jag tänkt. Sen var det dax för mej och syrran att börja måla ett skjul som vi har.
Sen var det slutjobbat i lägret. Då blev det en sen grillning. Men tänk så gott det blev efter en hård dag i värmen.
Tänk om man bara kunde fått tagit ett glas rött vin till köttet...


Uppdatering på Ottokillen

Nu så har jag äntligen varit iväg till veterinären med Otto. Trodde att det skulle läka självmant. Men nejdå. Så Otto fick pina sig i bilen hela vägen till vett. (Han hatar att åka bil)
Väl där så visar det sig att han inte alls hade blivit biten eller stucken av nått. Han har öronskabb och då hade han kliat sönder ett blodkärl så örat svullnade upp och sen så sprack det.
Så veterinären sövde honom och gjorde rent i öronen och gav honom massa sprutor, pencilin och antibiotika. Sen var det bara att fortsätta den dyra resan till apoteket och hämta upp ännu mera saker. Både till Otto och till Emil. För veterinären trodde att Emil hade haft öronskabb ända sen han föddes som han hade fått av sin mamma och sen så har Otto fått det. Låter lite långsökt men det kan tydligen hända och det smittas bara via andra katter tydligen. 
Nu har båda fått skabbmedel på sig och Otto ligger fortfarande under soffan och vill inte komma fram. Tar nog någon timme till innan drogerna släpper. Men de är ju bra det så håller han sig lugn. Imorgon ska jag till pappa och hämta en "tratt" till Otto. Det kommer han säkert tycka om.... inte.

Idag du!!!

Idag trodde man att det skulle bli en lugn och skön dag eftersom man är ledig. Men nej då. Det började redan igår morse egentligen. Otto (katten) hade varit och lekt med en geting eller nåt liknande gissar jag på. För hans öra hade blivit jätte svullet. Det såg ut som en uppblåst ballong. Men eftersom han åt bra och Emil och han lekte som vanligt så kändes det onödigt att åka till vett.
Men inatt vid 2 vaknade jag och kände att nått var fel. Jag tände lampan och då satt Otto vid min säng och skakade massa på huvudet. Och det var blod lite överallt runt honom. Min första tanke var att han och Emil hade bråkat. Så jag tog Otto med mej in på toa för att kolla var han blödde och då såg jag att det var blod nästan överallt på toan. Då jag förstod att Ottos öra hade "exploderat" (som tur var där inne). Så det var bara att väcka Roger så att vi fick ta reda på det. När badrummet var någorlunda klar så insåg vi att han hade skvättat ner precis överallt, i sovrummet, köket, fönster, väggar. Ja precis överallt så vi insåg att det var ett jobb för morgondagen, så jag kollade till Otto en sista gång och sen så gick vi och la oss igen.
Så idag började jag med att tvätta fönster och väggar. Sen väckte jag gubben så vi åt frulle sen var det bara att ta fram dammsugaren och sen börja moppa golven och fortsätta med väggarna på lägre höjder.
Men vad rent och fint det blev när vi var klara. Så nu är vårstädningen gjord för i år iaf =)

God gärning!!

Jag är med i en forskning om havandeskapsförgifting. Man går dit 3 gånger under graviditeten och sen en gång efter. Den är tråkig men man gör ju en god gärning. Dom tar massa blod, kollar blodtryck och vikten. Sen tar dom massa bilder på min pulsåder med ultraljud. Varför vet jag inte riktigt, men det är tydligen så testet går till.

Jag har nu gått upp 1½ kg under min graviditet. Det känns jättebra att det inte är mer och jag tycker inte att det är mer än magen som har vuxit heller (kanske tuttarna lite också förstås) så de är skönt =)
MEN varför känns det som att det är rumpan som har blivit 10 kg tyngre. För så fort jag ska upp ur soffan så känns det som bly i bakdelen... Hihii... =)


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0